Att känna sig nöjd och tillfreds när en magisk resa börjar gå mot slutet!

Det gör jag verkligen! Ah, känner mig nöjd och tillfreds alltså.

Det var ett tag sedan senaste blogginlägget. Ångrar lite nu att jag inte skrivit mer frekvent sedan dess för det har hänt så otroligt mycket bra känns det som =) Men nu kommer jag ju då inte ihåg allt tyvärr. När jag kommer hem till Sverige igen ska jag ta en dag och sätta mig och tänka tillbaka intensivt. Det blir nog ett längre bogginlägg av det skulle jag tro...

Jag fortsätter skrivandet med det som hänt den närmsta tiden:

Idag har "Wrangle the Chute" gått av stapeln. Det är en freeride tävling där människor deltar som inte är rädda om sitt liv. De tar sig ut på klippväggar ingen man ens ser en väg på, de hoppar 20-25 meters klippor och mycket mycket mer sjuka grejer. Jag valde att avstå som publik idag då skidåkningen i vanlig ordning ( åtinstone den senaste tiden ) var alldeles föör bra :) Det gäller att ta tillvara på sina dagar nu. 2 skiddagar kvar bara...
Idag blev det 2 fantastiska åk. Jag hade gärna kört mer, men min kropp säger ifrån. Den är nog sliten sen gårdagens åkning.

Angående gårdagens åkning... vilken dag!! 2 fantastiska åk, en liten pillow line och sist men inte minst så hoppade jag minst största klippa nånsin. Och jag var såååå nära att stå den första försöket. Andra försöket landade jag i mitt första bombhål... Aj!
Jag klippte ihop min första film nånsin lite hastigt igårkväll som bara innehåller åkning från igår:

https://vimeo.com/62499390

Bilder från klipphoppet kan ni se på http://densparkandehasten.wordpress.com/2013/03/24/lampan-los-och-kameran-var-framme/#

Dagen innan igår så gjorde jag något annat mycket, mycket, häftigt! Jag tillsammans med Rasmus och hans bror Linus hyrde skotrar med enorma krafter! Dom körde vi i oerhördamängder snö. Jag har en del filmmaterial även därifrån men det har inte blivit någon film av det ännu. Jag kan i alla fall avslöja att jag blev skyldig guideföretaget 90 CAD för en sketen plastkåpa som knappt gick sönder. Det som hände var att jag körde en mindre klättring, vilket jag tycker är svårt, eftersom skotern hela tiden vill följa terrängen. Det som hände var att skotern ville följa terrängen neråt, medans jag ville fortsätta uppåt. Jag föll av och skotern valde då att köra nedför backen.... själv!! Jag drabbas av panik och springer efter men konstaterar att skotern kommer krascha rakt in i en träddunge. Allt detta finns på film. Detta kommer att publiceras på något vis i framtiden :)
Den här dagen hursomhelst var en av de roligaste nånsin! Lätt värt pengarna!

Dagarna innan dessa är lite dunkla! Det har varit så bra det sista så dagarna vävs in i varandra. Jag har i alla fall doppat flugan för första gången i en kanadensisk älv. Det blir nog tyvärr inte så mycket mer flugfiskande här den här gången heller. Fishbum livet får vänta =)

Har också hunnit med en sämre tur i Rogers. Där hade vi i alla fall tur med vädret! Johan filmade lite:
Johan Almroth snackar skit i rogers pass medans vi andra kämpar!

Här kommer bilder från dagarna som varit

Tjoo!

/J

Soliga dagar! Våren gör anspråk

 Inte "många" dagar kvar nu i vackra BC och detta fantastiska Kanadaland.

Det har vilats en hel del för mig nu. 5 dagar i sträck blev det. Smalbenet fick sig lite stryk efter hoppandet i Whitewall. Men det har varit hyggligt ändå. I Lördags till exempel så åkte vi upp med liften 1 gång. I våra ryggsäckar fanns det mestadels akoholhaltiga drycker. Jag räknar in den dagen i mina 5 vilodagar eftersom jag endast transporterade mig med snowboarden =)
Nedan följer en bättre fest i form av bilder:

Soffbygge

 Soffan installerad

Glassigt

 Öl

 Vissa friska själar tog sig en flygtur! Niklas laddar på en back!

 Rasmus laddar

 Bakåt!

 Stomp!

 Vissa tyckte tydligen det var ganska varmt i solen.

 Snöbar =D

 Fotograf och modell

Efter solgropshänget så väntade en liten snurrig färd ner. Det var läskigt att köra snowboard lullig. Vi drog i alla fall hem och elden startades. Vi skulle senare under dagen få besök av en jäkla massa folk. Elden var ett smart drag som uppfyllde sitt syfte, nämligen att hålla folket utanför huset :)

 Kvällen slutade luddigt och natten blev till dag först kl 4 PM för egen del... Bra kväll!

Idag var jag tillbaka på berget med friska smalben =)

 Hade för övrigt svårt att sova inatt eftersom ett större dropp har satt sig på huvudet. Låt snön nu börja falla igen så jag kan hoppa klippan och slippa sova dåligt allt för många nätter till.

/J

Åka skidor är kul!

11 skiddagar i sträck blev det. Kroppen sade emot redan vid den 9e dagen men det är helt enkelt för kul ibland att åka skidor. Och vad ska man göra annars liksom? Har varit vaken i 3 h drygt och är redan rastlös som fan...
Nu har jag dock inget val mer än att vila. Det har nog blivit lite väl mycket klipphoppande på slutet så mina smalben har fått rejält med stryk. Just nu känns det som att jag kommer att bli tvungen att vila ett par dagar. Men vi får se helt enkelt! Hoppas inte det blir alltför många dagar bara för just nu går skidåkningen riktigt bra. Åtminstone när det gäller självförtroende =)

Och angående självförtroende så kan jag nog behöva det i mitten av Maj! Då bär det nämligen av mot Riksgränsen för första gången och NM skall köras. Anmälan är inskickad... Det blir riktigt skoj oavsett hur det går. Det blir också en utmaning som heter duga. I en tävling finns det inget utrymme till tvek, det är "bara" att köra.
Jag känner att jag har kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller att inte tveka. Jag har saknat mitt självförtroende i skidåkningen hela säsongen tills för ett par veckor sedan. Och nu under de senaste dagarna har självförtroendet steppats upp lite granna ytterligare.

I förrgår var tanken att jag skulle köra trippeln på T1 ( namnet på en rygg i systemet ). Åket börjar med ett litet dropp på kanske högst 2 meter. Efter det tar man 2 svängar och sedan droppar man en klippa på 4 meter kanske. Efter den sedan så tar man några fler svängar och då kommer det ett dropp på 5-6 meter eller så.
Det gick inte riktigt som jag planerat... Jag droppar första lilla droppet och faller eftersom jag inte får något fäste i den hårda snön då jag ska lägga den första svängen, och glider sedan ut med huvudet före ut över det andra droppet. Det var läskigt! Dock så har jag ändå fallet "under kontroll" då jag lugnt och sansat kan landa på ryggen i den mjuka landningen. "det värsta är gjort" tänkte jag och reste mig upp direkt och körde ut över det sista droppet också. Adrenalin!!

Igår kom dagen som jag väntat på sedan förra snöfallet som kom i helgen. De öppnade Whitewall som kan vara ett av KHMR större åk "inbounds". Ett högalpint face som är brant där man även kan välja att åka på flera olika ryggar och det finns även en hel del klippor man kan ta på vägen ner.
Jag tillsammans med ett par andra svenskar har studerat ett potentiellt åk sedan en tid tillbaka. Det börjar med att man droppar in från en driva. Sedan så kör man på en rygg långt ner i facet. Ryggen får sedan ett plötsligt slut i form av en klippa. ¨
Igår var det massvis med snö på Whitewall. Det fanns ingen nervositet i min kropp när jag droppade in. Jag hade redan bestämt mig för att köra all in och ta klippan i farten. Åket var sjukt nice ( saknar min GoPro ska jag erkänna ) hela vägen ner på ryggen med mängder av snö. Jag lyckades hitta ett helt orört stråk ner på ryggen. Sedan kom klippan plötsligt där... Och jag var i luften och konstaterar att "ofyfan, så här såg det inte ut imorse när jag såg åket från liften. Här sticker det ju upp massa hajtänder till stenar. Och, åh nej! Jag kommer landa rakt på en sten"
Det gick bra med mig men skidorna fick sig några rediga kyssar.
Tog liften upp igen och ställde klippan inför revansch. Landade inte på stenen den gången men jag orkade heller inte stå den riktigt...

Foto på det andra försöket:
Stenen som syns under klippan var den jag landade på första försöket
Klippa foto Fredrik Bengtsson
3e gången gillt...


Och när det kommer massa snö så kan man köra pillows =)

Och här är en liten filmsnutt på den lilla linjen! Kommer det ett större dump igen så skall det köras större, et lovar jag! :

Pillows slapshot

Jag har också fått besked om att jag får börja jobba på Haukan igen den 3e April. Riktigt skönt att ha lite pengaflöde att komma hem till direkt. Dessutom så ska det bli kul att träffa alla där igen. Och vårskidåkningen på Haukan kommer inte bli att leka med :D

Och idag är det för övrigt också Malins födelsedag! Det blir nog lite födelsedagskalas i huset =) Grattis!

/J

Det liftburna pudret lät vänta på sig, men det kom tillslut... igen!

Det började med 20 fina cm under Torsdag natt! Åkningen på Fredagen var finfin. Sedan kom det ytterligare med cm, 20 + till eller så, under Fredag natten. Åkningen under Lördagen vart helt fenomenalt bra. Vi lyckades träffa "first tracks" i båe Fuez bowl och på T1 och i skogen nedanför. Helt sjukt mycket tur hade vi. Antar att vi förtjänade det efter all otur :D

Bra dagar!

Imorgon räknar vi med first tracks i Whitewall! Där lär det nu ligga 60 + cm!!! Kommer bli legendariskt!

I övrigt har vi haft bra dagar. Har bland annat turat en del innan snöfallet och fick bra åkning då. Har också hoppat en del klippor osv. Snart dags att börja ladda flippar igen nu när ryggen börjar bli helt återställd efter kraschen för 1,5 v sedan =)

Just ja, curling har vi hunnit spela också! Blir fler ggr. Mkt trevligt spel.

Börjar för övrigt bli sliten. 9 skiddagar på rad nu och 10e imorgon! Sen får det vara nog en dag tror jag...

Adjö!

/J

2720 möh, 1420 tagna fallhöjd, 4,5 h upp, 1 h ner!

Har aldrig gått så långt på skidor tidigare, jag har aldrig tagit så många fallhöjdsmeter på egen maskin tidigare! Nytt personligt rekord får man väl lov att säga. Turen gick med början från Rogers Pass centret, tillsammans med Farbror, Snåm och Ydregården, upp genom skogen på en brant rygg, upp över trädgränsen med ofantliga mängder snö och sist men inte minst så stod vi på toppen på Little Sifton, 2720 möh. Bra jävla jobbigt, bra jävla jobbat grabbar!

Riktigt schysst vy från Grizzly shoulder

Ett face som såg för roligt ut för att inte ta kort på

Little Sifton syns högst upp i bild

Calle "joggar" i djupt spår

 Calle på toppen

Toppfix

Kan va lurigt att klistra fast hudarna i varandra i topp vind

2720 möh! "Now I have reached my limit" Andreas Fransson. ( Obs läs med svengelsk dialekt )

Detta var dagen igår. Nu är det en annan dag...

Jag och Oskar har huset för oss själva i några dagar. Resten av ligan har dragit till Nelson. Jag har tjatat om att jag vill dit hela säsongen men nu när läget kom så var det ej lovande väderprognoser samt att vi i Kicking har redigt goa förhållanden. Nu har vi det väldigt lugnt och skönt och kan springa runt klädda, eller ej klädda, hur vi vill! fantastiskt =)

/J

Börjar äntligen komma igång med laddet!

Det har gått lite segt hittills den här säsongen. Laddet i åkningen har uteblivit.. fram tills för några dagar sedan!

Det var först en dag då jag åkte med en nyfunnen vän, Gustav, som jag vågade börja ladda på ordentligt igen! Jag avslutade förra säsongen på topp och det är alltid svårt att hitta tillbaka till samma standard i början. I år har det alltså tagit så lång tid som tills nu. Det är i alla fall ordentligt jäkla skönt att jag nu vågat sparka mig själv i arslet och börjat köra. Det är ju då skidåkningen är som roligast, när man utsätter sig för sånt som gör en lite bajsnödig, men man kör ändå. Och klarar man av utmaningen då så får man den sköna adrenalin och euforiska känslan som livet ju egentligen går ut på.... ;)

Nedan är en bild från en redigt go klippa från gårdagens skidåkning. Det var en bättre dag!

 Foto taget av Tommy Selin och redigerare är Mr Farbror. http://oskarwagrelius.tumblr.com/ 

Tommy cruisar nedför ett mycket smutt åk med finfin snö och strålande sol!

Det var ett tag sedan jag skrev det senaste blogginlägget. Så jag har lite svårt att ge en sammanfattning  av vad som skett sedan dess. Lite kort sådär så vet jag i alla fall med mig att jag varit förkyld, festat 3 ggr på 1 vecka -----> varit bakis 3 dagar, hoppat många klippor, åkt go skidåkning, nästan brutit ryggen och lite annat smått och gott.

I övrigt har jag inte så mycket mer att delge tror jag. 

Jo just det! För att göra fortsättningen på den här säsongsbloggen lite mer intressant så lägger jag upp en bild på ett åk som jag vill göra i framtiden, om möjligt... Kan vara ett av de fetaste åken som Whitetooth kan erbjuda. Vi får se! Fortsättning följer =)

/J

Otur bearbetad!

Dåså! Alla problem är nu lösta och jag hoppas att otur nu ska sluta stalka mig ( oss )!

 

   

Kör numera med en Salomon bindning och en Atomic! Bara för att jag kan.

Igår lyckades jag alltså ta mig till Rogers Pass och gå på snöskor med skidorna på ryggen. Det var långt ifrån smärtfritt... Eller framförallt så var det nog bökigt... Eller ah, kanske blev det framförallt blött... Man kan säga att det var bökigt för att mina skidor lyckades plocka, och fastna i, en väldans massa grenar med snö som då föll ner i nacken på mig hela tiden och det blev då blött som en slutprodukt av detta. Dessutom så föll jag ett antal gånger, dels på grund av fastnandet i alla träd, samt att snöskorna ibland inte ville som jag riktigt.

MEN, och det är ett stort men! Jag kom upp och bindningen höll hela mitt livs första pillow run ner i ducktejp mode =D

Tack Fredrik Bengtsson för lånet av snöskor. Du är en ängel!

 Big mushrooms!

Ett kommande projekt! Jag bara måste försöka ta mig dit och köra dessa feta pillow lines!!!

Vill ni se lite fetare bilder från vår tur till Mushroom People ( namnet på facet ) så kolla in på 

http://oskarwagrelius.tumblr.com/

Imorgon blir det till att åka i systemet! Har en del projekt som jag vill få avklarat även där. Som det åket nedan till exempel. Ge oss snö nu för bövelen så vi kan börja kötta även här i systemet så vi slipper köra ToR till Rogers så ofta...

/J